Framväxten av nya sociala rörelser och att vinna den lokala makten – Spanien

 

Presentationen hölls av Marta Junqué och David Fernández Guerrero, aktivister från medborgarplattformen Barcelona en Comú.

Presentationen handlade om hur medborgarplattformar som Barcelona en Comú växte fram och fick inflytande på lokal nivå i Spanien. Vi fick ta del av vilka händelser och rörelser som ledde fram till att de valde att ställa upp i lokalval för att bygga makt för stadens medborgare och öka invånarnas inflytande över stadens utveckling.

Här finns bilderna som visades under presentationen.

 

 

 

Bakgrund och historia

Barcelona en Comús historia började med ett antal olika kriser. Ekonomiska kris, bostadskris och hög arbetslöshet. En viktig kris var en slags ”representationens kris”: De gamla politiska partierna, facken, och byråkratin kunde inte längre representera invånarna i de spanska städerna. Bristerna hos de gamla politiska institutioner skapade ett behov att bygga upp egna institutioner för skapandet av en lokalt förankrad deltagande demokrati. Resultatet av detta blev att det bildades rörelser med direkta, praktiska funktioner såsom PAH (Plataforma de Afectados por la Hipoteca) som var en rörelse som motverkade och stoppade vräkningar. PAH organiserade demonstrationståg och aktiva blockader mot vräkningar. Många som deltog saknade tidigare erfarenheter av politisk organisering, men enades av konkreta gemensamma behov.

 

Under torgockupationerna möttes man i medborgarmöten där man utvecklade deltagande metoder för att föra en gemensam diskussion om konstruktiva lösningar.

En annan viktig rörelse var 15M-rörelsen (namnet för ett antal olika gräsrotsorganisationer och nätverk mot åtstramningspolitiken även kallade “Los indignados”). Denna rörelse tog sin början den 15 maj 2011 med stora torgockupationer och demonstrationer. 15M var inte kopplat till något parti utan var ett uttryck för ilska och upprördhet. Dessa rörelser blev en slags smältdegel för medborgerliga möten och gemensamt motstånd. Människor som tidigare inte stött på varandra möttes spontant och ofta och pratade om såväl sina problem som sina visioner. Genom dessa möten kunde gemensamma, konstruktiva diskussioner föras. 15M var ett första försök att överbrygga splittringen mellan olika enfrågerörelser i syfte att ena en bredare rörelse.

 

Ur dessa rörelser växte så småningom initiativet att försöka gripa makten över kommunen genom ”Guanyem” (”Låt oss vinna”, det första namnet på medborgarplattformen). De olika kamperna samlades i en gemensam plattform, med gemensamma krav och ett gemensamt mål. Dessa rörelser ansåg att politiska initiativ från ovan inte kan vara långsiktiga, utan endast kan skapa enskilda reformer – en rörelse underifrån har möjlighet att skapa reell förändring. Guanyem ombildades sedan till ”Barcelona en Comú” (”Gemensamma Barcelona”) och i kommunvalet 2015 fick vann de med flest röster och fick därigenom borgmästarposten i kommunen.

 

Tidslinje för utvecklingen i Spanien, framväxten av rörelser och medborgarplattformen Barcelona en Comú som vann lokalvalet 2015. Klicka på bilden för förstoring.

Det finns liknande rörelser i ett stort antal spanska städer såsom Madrid, Valencia, Zaragoza, Cadiz, À Coruna och många fler. Dessa rörelser förenas av en en så kallad municipalistisk (eller kommunalistisk) princip om lokalt förankrad deltagande demokrati där rätten till staden ska besittas av stadens medborgare. Rörelser går att finna i de stora städerna, men även i de mindre kommunerna. De är självständiga, men kopplade till varandra i ett nätverk.

Den nuvarande borgmästaren Ada Colau, från Barcelona en Comú var tidigare en av de mest aktiva inom PAH. Här blir hon bortförd av polis vid en aktion för att stoppa en vräkning.

Barcelona en Comús principer och praktiker

Målsättningen har alltid varit att föra tillbaka makten över staden till medborgarna. En annan utgångspunkt var insikten att det inte var möjligt att nå människor genom den gamla vänsterretoriken.

 

Principerna vilar på tre pelare:

  • Införande av deltagande demokrati
  • Feminisering avpolitiken
  • Municipalism som global politisk strategi

 

Muncipalistiska projekt och medborgarplattformar inför valet i maj 2015.

Att radikalisera demokratin och möjliggöra deltagande i lokalpolitiken är ett sätt att gå längre än att kräva sociala rättigheter. Genom att fördela makten kan människor själva bestämma över sin situation. Medborgarplattformens program togs fram i en process där alla som ville kunde delta. Människor deltar som individer och inte som medlemmar i någon organisation, men man tar in och genomför förslag från ideella föreningar. För att möjliggöra allas deltagande i den politiska diskussionen krävdes bland annat en konkretisering av språket, ett språk som var tydligt och som folk förstod.

 

Feminiseringen av politiken innebär att arbeta feministiskt både inom rörelsen och utåtriktat i det deltagardemokratiska arbetet. Det handlar om att sättet att göra och diskutera politik har haft en manlig norm och präglats av debatt och konkurrens. Även vänsterpopulismen bygger på ett manligt och hierarkiskt ledarskap. En del av arbetet med att förändra detta är utjämningen av makt både inom rörelsen och i samhället i stort, genom horisontalitet, deltagande metoder, inkluderande sätt att prata och en samarbetskultur. Ett exempel på mötesteknik som de praktiserar är att alla som pratar får två minuter var att prata för att fördela utrymmet.

 

 

Municipalism bygger på att du ska ha makt över din vardag och ha möjlighet att på den lokala nivån kunna påverka i frågor som berör dina behov. Detta står i direkt konflikt med statens centralisering. Den municipalistiska/kommunalistiska rörelsen växer för varje dag, dess fokus är det lokala, men genom nätverkande över hela världen kan de olika lokala rörelserna bli starkare och lättare kunna ställa staten och internationella institutioner mot väggen.

 

Marta och David är del av det internationella teamet i Barcelona en Comú där de arbetar med nätverkande och samverkan. De uppmuntrar alla intresserade att komma till Fearless Cities, ett internationellt forum om municipalism 9-11 juni i Barcelona.

 

Diskussion

Frågor väcktes om de saker som ledde till rörelsen idag: ekonomisk kris och en urban kontext. Kan man organisera sig på liknande sätt utan en djup kris? Marta menade att vad en kris är beror på platsen och det politiska systemet, en kris i Sverige ser inte ut som en kris i Spanien. Vad som krävs är att vi i Sverige definierar vad som är en kris för oss, och finner vilka problem detta skapar i vår vardag och hur vi gemensamt kan motverka dem.

 

Angående den urbana kontexten så finns det andra exempel på liknande rörelser i Spanien på landsbygden och i perifera städer. Stora städer är en bra smältdegel för politisk organisering, men detta är inte fullständigt nödvändigt. Vad som behövs är en pragmatisk hållning där man utifrån ens egen ort omformar sin organisationsstruktur, mål och praktiker.

 

Frågor väcks även om hur en demokratisering av ägandeskap och ekonomisk demokrati ser ut. David berättar om hur resurser som vattentillgång ska överföras från privat ägande till offentligt och gemensamt ägt och administrerat. Även makten över energi håller på att förändras. Insyn i kommunens budget har också utökats för att se till att stadens invånare lättare ska kunna se vad kommunens pengar läggs på.

 

Detta var pass 1 av 3 om utvecklingen i Spanien med framväxten av rörelser för lokal demokrati och medborgarplattformen Barcelona en Comú. Pass nummer 2 “Att föra över makten till invånarna” handlade om hur Barcelona en Comú jobbar med demokratisering sedan de vunnit lokalvalet.